Personligt
Eftersom Em, som i vanliga fall är den som brukar få lyssna på mitt gnäll, är i KINA! (Eller inte riktigt än, men hon är påväg dit iaf) så tänkte jag gnälla av mig här...
Igår på jobbet satt jag och lyssnade på Lasse Lindh - Du kan få mig hur lätt som helst. En låt jag alltid kommer att förknippa med en person. Just precis då, när jag satt och lyssnade på den, så fick jag ett sms av den personen. Ett sms som slet ut mitt hjärta men på nåt konstigt sätt samtidigt gjorde det lite helare. Jag har blivit så jävla berörd av allting som har hänt och jag bannar mig själv varje dag för att jag inte kan kontrollera det. Jag saknar den personen nåt fruktansvärt.
Nånting som jag antagligen borde fokusera mer på än det här ovanför är min jävla kropp. Och nu blir det riktigt personligt, men det skiter jag i, jag är inte så blyg så, och jag måste få skrika ut min frustration över sjukvårdens ignorans.
Första gången jag fick inflammation i livmodern var jag 15 år. Jag har haft det flera gånger sen dess, senast för nån månad sen. Jag har frågat läkarna vad det beror på men de säger sig inte veta. Jag har alltid svarat bra på behandling. Men inte nu.
Jag har blödit de senaste 3 veckorna. Pga. musklerna i bäckenet har jag ofta ont i magen så jag vet inte om värken där nu beror på ryggen eller magen, men jag tror mycket beror på magen, det gör ondare och ondare och idag är det riktigt illa.
Förra veckan var jag in till vårdcentralen och tog prover, idag fick jag veta att de inte visade någonting. Jag har käkat antibiotika i en vecka nu och inte blivit det minsta bättre.
I morgon tänker jag kräva en ordentlig utredning. Jag kan inte förstå hur de kan ignorera det här. Skicka hem mig med tabletter gång efter gång. Nånting måste ju vara fel. Jag känner mig så jävla ynklig när det handlar om det som finns inuti mig. Ett köttsår ser man, man ser om det läker, blir sämre osv. Nu har jag ingen aning. Och ingen aning om vad som är fel, och jag är livrädd.
/Issa
Igår på jobbet satt jag och lyssnade på Lasse Lindh - Du kan få mig hur lätt som helst. En låt jag alltid kommer att förknippa med en person. Just precis då, när jag satt och lyssnade på den, så fick jag ett sms av den personen. Ett sms som slet ut mitt hjärta men på nåt konstigt sätt samtidigt gjorde det lite helare. Jag har blivit så jävla berörd av allting som har hänt och jag bannar mig själv varje dag för att jag inte kan kontrollera det. Jag saknar den personen nåt fruktansvärt.
Nånting som jag antagligen borde fokusera mer på än det här ovanför är min jävla kropp. Och nu blir det riktigt personligt, men det skiter jag i, jag är inte så blyg så, och jag måste få skrika ut min frustration över sjukvårdens ignorans.
Första gången jag fick inflammation i livmodern var jag 15 år. Jag har haft det flera gånger sen dess, senast för nån månad sen. Jag har frågat läkarna vad det beror på men de säger sig inte veta. Jag har alltid svarat bra på behandling. Men inte nu.
Jag har blödit de senaste 3 veckorna. Pga. musklerna i bäckenet har jag ofta ont i magen så jag vet inte om värken där nu beror på ryggen eller magen, men jag tror mycket beror på magen, det gör ondare och ondare och idag är det riktigt illa.
Förra veckan var jag in till vårdcentralen och tog prover, idag fick jag veta att de inte visade någonting. Jag har käkat antibiotika i en vecka nu och inte blivit det minsta bättre.
I morgon tänker jag kräva en ordentlig utredning. Jag kan inte förstå hur de kan ignorera det här. Skicka hem mig med tabletter gång efter gång. Nånting måste ju vara fel. Jag känner mig så jävla ynklig när det handlar om det som finns inuti mig. Ett köttsår ser man, man ser om det läker, blir sämre osv. Nu har jag ingen aning. Och ingen aning om vad som är fel, och jag är livrädd.
/Issa
Kommentarer
Trackback
