Det var så sant som det var sagt...

Jag kan inte sova. Jag är trött men ändå inte. Jag kan inte slappna av. Bajs.

Det blev inte bättre av att jag kände mig hungrig och tog mig två hårdbrödmackor och sedan kom på hur jävla äckligt det var när jag hittade konstiga trådar på en macka och maskar i paketet när jag redan hunnit käka en halv. Så då har jag ju varit tvungen att fundera på det där ett tag och äcklas lite av att ha käkat hårdbröd utan att kolla dem först.

Men mest av allt känns det så jävla dött här hemma, tråkigt. Jag gillade faktiskt att sova bredvid en mysig tröttis och ha en pigg jävel bredvid på soffan som sitter vaken längre än mig och skrattar åt fula serier eller svär över nån som dödar honom i nåt spel. Det gör mig trygg, nån att krama och nån som är vaken och håller koll. Jag kanske måste jobba på det här med tryggheten så jag klarar mig själv...

Nu är det väl dags att försöka igen, för jag har verkligen inte tid att sova hela morgondagen!

/Issa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0