Jag slutar aldrig att förvånas.

Ibland blir jag så jävla arg på mig själv. Så ledsen. Sån idiot man kan vara.

Egentligen är det väl bra att det blev som det blev, jag hade redan bestämt mig, men när en människa inte är som man tror...jag blir så jävla ledsen. Nån som betytt så mycket för mig beter sig på ett helt annat sätt än jag trodde. Jag ger upp. Jag ger fan upp. Människor är riktiga jävla svin.

Jag tänker inte gå in i möten med nya människor med någon form av hopp om dem längre. Likgiltighet snarare, misstro tills motsatsen är bevisad.
Jag förstår inte varför jag blir förvånad längre. De fina människorna stöter man bort, de mindre fina, ja de jävlarna ska man ha i sin närhet. Idiot man är.
Fan att dom jävlarna ska sätta sina spår i en. Men det är väl meningen att man ska lära sig nåt.


/Issa

Kommentarer
Postat av: Em

meh! vem är dum i huvet? ska vi spöa honom/henne?

2008-03-13 @ 23:53:09
Postat av: Issa

Men gissa...vi bussar Kira på honom, eller nä, Leo ;)

2008-03-14 @ 06:33:23
Postat av: Em

jo kanske bäst med Leo för Kira skulle ju inte ens skrämma ett barn :P

2008-03-14 @ 11:38:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0