Att ta farväl
Begravningar är fan aldrig skoj.. Även om det denna gång inte gör så ont i mig personligen (jag är inte känslokall men banden var inte så starka och det var inte helt oväntat med tanke på den långa sjukdomstiden) så blir man ledsen för att andra mår så dåligt! Stackars älskade fammo! Man kan inte förstå hur det känns att mista sin livskamrat. Tårarna var inte långt borta när hon gick fram och tog farväl:'( Fick ont i huvudet senare, troligen för att man höll emot gråten, för nu har den gått över.
Syrran har mått pyton hela dagen, men skulle prompt med i alla fall. Hon åt inget efter begravningen så pappa fick offra sig och äta två portioner :P Vi åkte hem tidigare och tur var väl det för spyan kom i en påse i bilen! Hoppas det inte är magsjuka för då ligger jag och resten av släkten (kramkalas!) risigt till!
Jag lovade fammo att jag skulle bättra mig när det gäller att hälsa på henne. I morgon skulle hon till Bergnäset så då ska jag dit och visa att jag bryr mig om gammeltanten, innan det är för sent.
Syrran har mått pyton hela dagen, men skulle prompt med i alla fall. Hon åt inget efter begravningen så pappa fick offra sig och äta två portioner :P Vi åkte hem tidigare och tur var väl det för spyan kom i en påse i bilen! Hoppas det inte är magsjuka för då ligger jag och resten av släkten (kramkalas!) risigt till!
Jag lovade fammo att jag skulle bättra mig när det gäller att hälsa på henne. I morgon skulle hon till Bergnäset så då ska jag dit och visa att jag bryr mig om gammeltanten, innan det är för sent.
/Em som kämpar mot gråten
Kommentarer
Trackback
