Bitterljuvt

Nu är de inne i buren. Mammahjärtat gråter men jag vet att de kommer att få det bättre dit de ska än de skulle ha det hos mig, de får det nog bättre än de haft på sista tiden också. Jag har för lite tid och fåglar är väldigt krävande djur. Jag försöker tänka positivt, men nu när de för sista gången flygit omkring här inne kan jag inte sluta tänka på avskeden som kommer. Det börjar på riktigt på söndag när jag ska åka och lämna dem i Kalix, sen fortsätter det på tisdag. Jag vill inte ens tänka på den dagen.


Fredde och Filip

Jag försöker trösta mig med att två andra sötnosar ska flytta in. De kommer att bli alldelens sönderknosade av allt gos jag kommer att ge dem när jag saknar för mycket.


Harry och Ina


/Issa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0